Strömsunds kommun i norra Jämtland har beslutat att ej flagga på bl.a. kungens födelsedag, midsommar, påsk, Jul, eller nyårsdagen!
Däremot skall flaggan i topp på kommunisternas dag den 1:a maj samt nationaldagen den 6:e juni, lapparnas egen flagga på lapparnas nationaldag och FN-flaggan på FN- dagen!
Detta kunde man läsa i Petterssons blogg 30 april i år. Hela Petterssons krönika HÄR. En talesman för kommunen uppger att det blir för dyrt att hissa och hala flaggan på som dom säger ”obekväm arbetstid” men tillägger samtidigt generöst att:
-Dom som vill får naturligtvis flagga! Egentligen en helt onödig kommentar, men naturligtvis ändå mycket informativ eftersom frågan om att förbjuda den svenska flaggan då naturligtvis har diskuterats!
Hur många kommuner har redan infört detta, eller kommer att göra det?
Svenska flaggdagar 2014
1 januari Nyårsdagen
28 januari Konungens namnsdag
12 mars Kronprinsessans namnsdag
20 april Påskdagen
30 april Konungens födelsedag
1 maj 1 maj
6 juni Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag
8 juni Pingstdagen
21 juni Midsommardagen
14 juli Kronprinsessans födelsedag
8 augusti Drottningens namnsdag
14 september Dag för val till riksdagen
24 oktober FN-dagen
6 november Gustav Adolfsdagen
10 december Nobeldagen
23 december Drottningens födelsedag
25 december Juldagen
I Sverige får du utöver att flagga på allmänna flaggdagar även flagga vilken annan dag du vill, till exempel för att fira bröllop eller födelsedagar. Flaggningen bör endast ske under dygnets ljusa timmar (använd ditt goda omdöme istället om du befinner dig långt norrut). Du behöver inget särskilt tillstånd för att flagga med andra nationers flaggor.
Flaggseder utformades i Sverige tämligen sent. Ännu under 1800-talet användes flaggor huvudsakligen som nationalitetssymboler inom sjöfarten. Därutöver förekom undantagsvis flaggning vid t.ex. regementen och en del offentliga byggnader. När Oscar II 1873 införde seden att hissa flaggan på Stockholms slott för att annonsera kungens närvaro väckte det uppmärksamhet och kritiserades som missprydande och löjeväckande. Med den nationalistiska väckelsen vid slutet av 1800-talet spreds dock seden att flagga, först till bl.a. herrgårdar och prästgårdar, skolor och restauranger. Unionsupplösningen 1905 medförde nationell samling och en stimulans till att skaffa och hissa flaggor (den ”rena” svenska flaggan utan unionsmärket). Dock framstod nationsflaggan för den radikala opinionen länge som en överklassymbol.
Sammanslutningen Svenska flaggans dag har sedan 1919 lett utdelningen av svenska flaggor i samband med firandet av svenska flaggans dag, 6 juni. Genom dess rekommendationer har särskilda allmänna flaggdagar utsetts och särskilda flaggregler utformats efter sedvaneregler från krigsmakten. Betydelsefullare för den stora allmänheten har dock varit flaggans användning för att högtidlighålla privata bemärkelsedagar, som t.ex. födelsedagar och bröllop. Vid begravning utvecklades seden att flagga på halv stång. Blågula vimplar, som kan sitta uppe även nattetid, har från flottan fått stor spridning bland allmänheten under 1900-talet. Vid kusten har bruket av flagga och vimpel utvecklats snabbare, inte minst genom behovet av att konstatera vindens riktning.