På grund av ökad polisnärvaro har fler brott uppklarats och färre brott begåtts i centrala Oslo. Detta är egentligen inget nytt skriver SVD i sin låsta ledare. Efter terrorattentatet 7 juli 2005 i London ökade polisen där sin närvaro med 30 procent (Operation Theseus). Det ledde – håll i hatten – till att brottsligheten minskade signifikant i de bevakade områdena. Ibland måste man säga det självklara: fler poliser på gatan leder till färre brott.
Och nej, brott flyttar inte på sig. Ett förhindrat rån innebär inte att rånet begås någon annanstans. Ett förhindrat rån är ett förhindrat rån totalt sett, vilket både juridikprofessorn Franklin Zimring, om skrivit flera böcker om New Yorks brottsminskning, och kriminologen David Weisburd visat. Antalet brott är inte förutbestämt. Brottslingar har inte ett visst antal brott de bara måste begå varje dag.
Hur minskar man brottslighet? Det finns alltid en uppsjö av kritiker som påstår att problemen inte går att lösa polisiärt. De säger att kriminaliteten beror främst på sociala faktorer, på ojämlikhet och fattigdom. De brukar ropa på mer satsningar och mer pengar – och givetvis på fler fritidsgårdar. Och visst påverkar sociala faktorer benägenheten att begå brott.
Men brottsligheten kan också minskas med hjälp av polisiära insatser. Från 1990 till i dag har New Yorks brottslighet minskat med över 80 procent, trots att varken fattigdom, inkomstskillnader eller drogmissbruk minskat. Morden har minskat med 82 procent, rånen med 84 procent och våldtäkterna med 66 procent. Orsaken är New York-polisens ändrade arbetsmetoder, inte fler fritidsgårdar.
Frank Zimring menar att New York-polisens ökade bevakning av brottsintensiva platser är den huvudsakliga förklaringen. I Sverige har Sven Granath vid Linnéuniversitetet kommit till samma slutsats.
Men det finns oroväckande tecken på att motsatt sak sker i Sverige.
En ensam polisman tvingades i mitten av maj dra sitt tjänstevapen mot en mobb på 50-70 personer som uppträdde hotfullt. Det utspelade sig i Landskronas brottsutsatta stadsdel Koppargården. Ett stycke bort stod tio polispatruller från Helsingborg. Men de kom inte till undsättning eftersom de var rädda att med sin närvaro provocera fram ett upplopp, enligt Landskrona Postens källor (27/7).
Det pågår ett krig mot polisen. Med falska larm luras poliser ut i bakhåll. I helgen försökte en polisbil stanna en motorcykel som körde vårdslöst. I stället blev de omringade i Rinkeby av ett gäng på 100-200 personer. En polis skadades när en stor sten kastades genom en polisbils fönsterruta.
Eftersom polisbilar nuförtiden har GPS syns deras rutter hos länskommunikationscentralen, som har ansvar för polisens händelsestyrda verksamhet. Där har, enligt en källa jag haft kontakt med i polisorganisationen, setts en trend att poliser undviker att åka till farliga adresser. Det kan vara en stulen moped som de påstår sig ha undersökt, medan länskommunikationscentralen ser på GPS:en att de inte ens befunnit sig på platsen. Enligt min källa säger befäl som regel att de har kontroll på situationen. Samtliga chefer har incitament att tona ned att poliser ibland är för rädda för att utföra sitt arbete.
De som tjänar på att polisen lämnar walkover är såklart de kriminella. Därför är det betydelsefullt att påminna om att även människor i utanförskap förtjänar trygga områden. Polisen måste därför ges verktygen att ta tillbaka Sveriges brottsutsatta områden, om inte annat för deras skull. Som Fekri Hamad, imam i Al-Nourmoskén och boende i Koppargården sade till Landskrona Posten (30/7): ”Hur ska vi vara säkra om polisen inte är här?”. Om man var cyniskt lagd skulle man kunna sägas att det behövs ett terrorhot för att minska kriminaliteten i dessa områden.
Ivar Arpi/Ledarskribent SVD